Livet är tungt, livet känns inte hoppfullt!

Att leva utan pengar pga sjukdom som inte FK gokänner det känns hårt. Vad gör man åt detta livet? Ska man bara ge upp?

Orkar inte med att försöka hävda min rätt, hålla skenet uppe är som en stor tyngd över mitt huvud. Hur ska jag nånsin kunna göra så att allt blir det rätta?

Dag läggs till dag, krona läggs till krona, det blir många i en och samma hög, hur ska man kunna få rätsida på detta?

Försöka leva med familj, få det att rulla på utan att alla ska få lida för att ekonomin är på bottennivå, hur ska det gå?

Hjälp mig att klara av detta, att få ett positivt avslut på denna mörka tid i mitt liv.

"Jag vill leva, må gott (så gott det går), njuta av man, barn och barnbarn, få en möjlighet att känna mig värd något."

Var finns lösningen, ge mig ett svar eller vägvisning! Hjälper det att tro på högre makter, en Gud eller något/någon som kan visa mig vägen att få gå lycklig genom livet med de som står mig närmast.

Många vill ha ett lyckligt liv, så även jag!

Att blogga är svårt att göra ibland. Det kan falla i glömska och fara iväg som en snöstorm på vårkanten. Livet är även det flyktigt och kan ställas på kant när man minst anar det.

Känner stor sorg för imorgon ska en tillfällig gäst flytta sin kos. Vart hon ska är det ingen som vet men sorgen är stor hos oss alla. Ett tomrum som aldrig kommer att fyllas. Tårar, tårar kommer att falla och göra kinder våta.

Älskade D, vi kommer att sakna dig, ett hål i vårt hjärta!

Fredag förra veckan kunde jag klarat mig utan, smärtor i buk och rygg gjorde att jag uppsökte läkare. Läkaren konstaterade att jag hade urinvägsinfektion efter att jag förklarat hur det kändes och att ha kollat urinprovet. Men till saken hör att jag när jag kom hem kissade ut en sten, alltså har jag även haft njurstensanfall. Troligen är det nog njurstensanfallet som gjort att jag fått urinvägsinflammation. Med de smärtorna jag hade så var det stenen som orsakade all smärta, min vandring runt hela tiden och illamåendet stämmer överens med njurstensanfall.

Ja, men livet går ju vidare i alla fall så nu har jag fått en släng av förkylning på köpet, nu får det snart räcka!

Livet rullar på som sagt och fyrbeningar och tvåbeningar verkar trivas och må bra för tillfället i alla fall. Skönt om det kan hålla sig och alla mår bra och kan njuta av livet.

Trodde aldrig att jag skulle bli sugen på att ha en hund till men letandet har redan börjat. Har ju tillräckligt redan nu med tre stycken men ändå! På sätt och vis skulle jag vilja ha en Italiensk vinthund men vi får se vad det månde bliva eller inte bliva.

Solen visar sig och det känns som höst idag. Ensam hemma med fyrbeningarna i lugn och ro, skönt! Ikväll ska jag passa M och det ska bli gosigt. Han är ju i sin gosigaste ålder, 6 m, och är en oftast glad skit.

Skuttade ur sängen imorse för att lämna av ett kuvert med viktig info innan det var för sent. Skönt när man bor som man gör så man slipper klä på sig och fixa till sig innan man åker iväg. Inte många som rör sig runt här vid tidig timma. Det har även blivit en liten kort promenad med fyrbeningarna så de fick röra på sig lite. Efter det har jag kollat runt ute i datavärlden och fixat lite små grejer. Finns alltid att göra!

Tyvärr så känns nacke och huvud av idag vilket gör att det blir lite segt att komma igång med sånt som behöver ordnas. Ikväll ska jag på ett informationsmöte som förhoppningsvis kommer att ge mig insikt om ett och annat. Vill komma igång med mitt stora projekt, ett sätt att ändra om mitt liv till det bättre hoppas jag!

Javisst, nu börjar den gyllene solen att gömma sig bakom trädet och berget utanför mitt hem, det är snart dags att dra sig tillbaka. Dagen har varit förhållandevis lugn men min kropp är seg ändå. Tröttheten finns runt mig hela tiden och ser till så att jag inget får gjort men vem bryr sig, får ta nya tag en annan dag.

Mina små söta fyrbenta vänner håller mig sällskap när resten av familjen är på sina olika aktiviteter. De tre svansförsedda varelserna är jag glad över att jag har inköpt en efter en. I ur och skur behöver de ut men alla väder har sin tjusning.

Nu ska jag göra ett försök att starta en blogg där jag ska skriva lite av varje. Ibland blir det bara nonsens och ibland kan det bli något som känns skönt att få skriva av sig. Kan tänkas att det blir en blogg som handlar om mina fyrbenta vänner i min familj men det återstår att se.

Möjligheten finns att det blir en blogg med lite egentillverkade dikter, något som jag sysslar med ibland beroende på hur livet verkar just då.